måndag 26 december 2011

Hundens och högtidens mysterier

Först måste hundmysteriet lösas. Juldagsbloggens fromma bild med den lilla hunden visar en släthårig foxterrier vid namn Grynet. Hon blir snart sju år. Jack Russelliknande kan man kanske tycka att hon är - men kommer att leva längre än en sådan, kan jag tänka. "Skånsk råttehong" är inte så dumt - för Grynet är fena på att jaga upp möss, som gömmer sig vid den gamla drängstugan. Hade hon inte varit i koppel, hade hon klippt dem, för hon är blixtsnabb. Som julklapp fick hon bland annat ett platt kreatur med nitton pipande mojänger i, som hon antas ska tugga sönder en efter en.

Högtidens mysteriumm är svårare. En uppsättning gudstjänster - julbön, midnattsmässa, julotta och juldagens högnässa drar varierande mängder men sammantaget blir det inte få. Juldagens efrermiddag är nog en tämligen stillsam företeelse för kantorer, vaktmästare och präst. Sedan blir det Annandag Jul och det viktiga martyrtemat. Denna dag samlade ungefär 44% av vad en vanlig söndag skulle dra ihop. I pastoratet var det bara högmässa i Persnäs. På Öland högmässa i Mörbylånga också samt "mässa" i Sandby med dop.

En broder i ämbetet ringde om saken. I massor av församlingar är det musik men martyrtemat är avskrivet. Han fann det intressant med tanke på präster som fälls för att de inte följt handboken. Nu blir denna musik huvudgudstjänst med ett slags konsekvent handboksbrott som följd, menade han. Det finns ingen huvudgudstjänst så utformad som det som erbjuda Annandag jul.

Kyrkoordningen stadgar att det ska firas huvudgudstjänst alla sön- och kyrkliga helgdgar, KO 17 kap 3§. Grundprincipen är klar: man kan inte i längden tala om en församling, om där inte finns. ett fungerande gudstjänstliv som tar sig uttryck i minst en gemensam gudstjänst varje vecka. Har man en gemensam gudstjänst för två församlingar var stadgandet att då skulle den kyrka där det inte varit gudstjänst på söndagen likväl ha en under veckan! Kom ihåg detta - snart är allt detta historia.

Huvudgudstjänst efter handboken - hur kan man då ha "julens psalmer och sånger"? Därför att man kallar denna musikbegivenhet för temagudstjänst. Och i somliga (alla?) stift finns det reglerat att en temagudstjänst per månad får man ha. Om man i Växjö stift annmäler en uppsättning församlingar för handboksbrott, kan de alla klara sig undan. Den det vill kan kolla vad som är stadgat i det egna stiftet. Antagligen något liknande. Annars är det läge att granska utbudet för Annandag Jul och anmäla något dussin församlingar för handboksbrott. Det är nämligen inte för bara somliga att vara handbokstrogna och utsättas för domkapitlets åtgärder. Saken gäller alla.

Saken är förstås inte löst därmed. På det här viset avskaffas annandag jul som martyrdag och det i denna  tid när medkristna i Nigeria bombas så som kyrkor bombats vid juletid förra året i Nigeria och i Egypten. Allvaret angående priset för efterföljelse (the cost of discipleship) blir ersatt av den populära julmusiken. Vad beror det på?

Det beror på att de som skulle varit kyrkokristna och formats i denna sin identitet, reducerats - reducerat sig - till kunder. När kundkretsen inte kommer för att fundera över en blodig martyrakt, ändras på ett kundorienterat sätt utbudet. Jag tycker likväl att det är ett högtidens mysterium hur enkelt kyrkolivet låter sig devalveras. Kan inte prästerna helt enkelt fira vad Kyrkan burkar fira och detta utan ängsliga sidoblickar på om folk kommer? Är det som firas av äkta halt, kommer folk. I tidens längd. Det gäller bara att vara lite ihärdig och kanske lite kreativ. Det äkta har sin särskilda lockelse.

8 kommentarer:

  1. Foxterrier. Ja, det borde jag ha fattat. När jag växte upp hade ”prästens” en släthårig foxterrier vid namn Tullan. Tullan var ute och slarvade på bygden och nedkom sedan med Tippsan; en gul, krullhårig och mycket terrierliknande tösabit.

    Själv är jag uppvuxen med en lakelandterrier. Det är något visst med en terrier, de är såååå smarta, ja, rent av intelligenta, och de ger sig aldrig. Kanske som vi, som tvivlar på vår Svenska kyrka men ändå hänger kvar och hoppas och kämpar.

    Vad gäller musiken kan jag som f.d. kantor tyvärr anföra följande. Musik är bra MEN den hjälper föga om det inte finns en präst som kan sätta in stöten (dvs. Guds ord) när kantorn mjukat upp hjärtana. Ordet är och förblir det centrala; inte trudelutterna. Musiken är en hjälpare men inte huvudsaken.

    ”Är det som firas av äkta halt, kommer folk. I tidens längd.” Ja, visst är det så. Alla kommer inte – men betydligt fler än i dag, när det ofta bara serveras vattvälling. Därtill tror jag att vi är många som underskattar bönens makt. Jag börjar mer och mer, av orsaker jag inte behöver gå in på här, se att bönen gör under på alla plan. Om vi, var och en, ber för gudstjänsten i vår egen kyrka, och för väckelse i Svenska kyrkan, kan storverk ske.

    Elisabeth

    SvaraRadera
  2. Ett fungerande tips i en stadsförsamling. Inbjud övriga församlingar i stan som inte har gudstjänst på Annandag jul till en ekumenisk gudstjänst. I Södertälje fungerar det bra.
    Stellan Bengtsson, komm

    SvaraRadera
  3. Bra skrivet. Visst är det så, är det äkta, på riktigt, kommer folk att komma. Det sorgliga i utvecklingen idag är väl att kyrkokristna knappt orkar gå till kyrkan - man har ingen aning om vad man kan förvänta sig. Detta sagt, i min Stockholmsförsamling idag firades martyrerna - och det var alldeles på riktigt. Jättebra. Å andra sidan, förra söndagen, när det var Fjärde Advent och prästen (en annan än idag) hade Marias Lovsång att ta avstamp i men hon började prata om en debattartikel i DN av Lena Andersson som handlade om varför så få kvinnor får nobelpris - och som vindade fram till hur få kvinnor som har en viktig roll i Bibeln och, ja, till Maria. Ja, jag skämdes, å Kyrkans vägar.

    SvaraRadera
  4. Ja du, broder, jag borde ju veta, som blev anmäld just för ett sådant handboksbrott, d v s att jag firade en temamässa ('requiemmässa' kallade jag det lämpligt nog...) som huvudgudstjänst på Alla Själars Dag för några höstar sedan. Då var stiftet skoningslöst! I den kyrkliga pressen gick representant för domkapitlet ut (märk väl, FÖRE domen hade avkunnats) och ansåg att jag borde bli av med kragen, även om det till slut stannade med tre års observation, som nu i stort sett är avslutad. Så det kan kosta på att fira "Julens sånger" eller vad man nu kallar det som huvudgudstjänst på Annandagen. Här godkänns inga temamässor som inte innan fått tillstånd från stiftet. Att man sedan slängde in (och dömde mig för) lite andra åtalspunkter, som att jag använt den ekumeniska tidegärd som äbp Weman på sin tid godkände för bruk i Svk, att jag bett för de avlidna, att jag bett om helgonens förböner och dessutom använt olja vid individuell förbön, ja, det förtar ju inte det huvudsakliga brottet att jag firat något annat än någon av kyrkohandbokens ordningar för huvudgudstjänst, hur mycket temamässa jag än kallade det. Så, det borde finnas utrymme för fler anmälningar, kan man tycka! Bitter? Moi? Självklart!

    SvaraRadera
  5. Jag tror,att flykten från Annandag Juls ämne beror på, att grunden, som den moderna Svenska kyrkan står på är humanismen, de mänskliga rättigheterna, inte tron på Jesus. En martyr som Sankt Stefanus blir då bara en obegriplig, främmande fanatiker.

    SvaraRadera
  6. I vår lilla och av många människor många gånger stämplade kyrka, har vi firat Annandag Jul som "Stephani Protomartyris" dvs martyrdag för den förste av dem, Stefanus. Och man ska lägga märke till att den gamla kalendern hade flera martyrdagar efter juldagen, 27 som S:t Johannes dag, 28 för De oskyldiga barnen i Betlehem och 29 för Thomas av Becket, biskopen som mördades denna dag i katedralen i Canterbury 1170.

    SvaraRadera
  7. Nu måste Annandagens vänner snart gripa in! (Eller Jonas Jonson med Martyrernas kapell). Hörde att TV-gudstjänsten var lika "martyrbefriad". Men förutom Lars Thunbergs fina bearbetning av Samuel Gabrielssons martyrpsalm och Olov Hartmans Luther-parafras (SvPs477) kan man på Annandag Jul sjunga Arve Brunvolls fint juldagsanknutna martyrpsalm http://psalmboken.blogspot.com/2010/01/204-du-ord-for-alla-tider.html och Bertil Murrays Stefanus-psalm på julmelodin till Det är en ros: http://www.missionspsalmboken.blogspot.com/search/label/N%C3%A4r%20Stefanos%20blir%20f%C3%A4ngslad. Samt, givetvis, Franzéns martyrpsalm som nu åter finns i psalmboken. Nätpsalmboken: http://psalmboken.blogspot.com/search/label/O%20Gud%20v%C3%A5r%20broder%20Abels%20blod Och Johannes Johanssons bön för martyrerna, något bearbetad: http://psalmboken.blogspot.com/2010/01/205-min-herre-har-kallat-mej-glad-vill.html

    SvaraRadera
  8. Gott så! Även om S:t Johannes dag firas i vitt, då han inte var martyr :)

    SvaraRadera