söndag 1 april 2012

Danmark och fd danskprovinsen Gotland

Kl 11.30 ringer kyrkklockorna till den andra gudstjänsten i Vollsmose Kirke. Kyrkorådet vill ha det så. 48 gånger av 52 år 2011 kom ingen. Så har det varit i 37 år. "Det är helt ute i hegnet", säger domprosten som kanske ska se till att församlingen får en nedskuren budget. Biskopen tycker också att det är slöseri med pengar.

1 april tycks vara en tämligen överflödig dag. Skämten är väletablerade andra dagar också. Domprost och biskop svarar antagligen på journalisters frågor som handlar om pengar men själva krisen för kristen tro i Västeuropa är det som måste fokuseras. Det betyder både frågan varför folk inte kommer när klockaren ringer OCH frågan hur det kommer sig att de kyrkliga strukturerna är så sega att man i 37 år fortsätter med något som uppenbart inte fungerar. Varför finns ingen förmåga till nyorientering? Är det inte detta som skulle frågan? Svaret kanske är det enkla. Man frågar bara om det man har ett svar på. Förmår man inte, vidmakthåller man det man har. "Det kan i alla fall inte vara fel för vi har hjort så tidigare." Eller?

Man kan fundera över kyrkomötesbeslutet 1979 när vi skulle ha kvar statskyrkosystemet och biskop Palmqvist och pastor Jansson skrev utredning på utredning. Det mesta - allt? - var på kort tid överspelat och ingen försökte räkna ut vad det misslyckandet kostade oss. Den intensiva mödan att bevara sitt liv har en säker utgång - förlorat liv. Oförmågan att förnyas är rimligtvis en djupt andlig fråga. Krumbuktandet har faktiskt inga löften med sig.

Manu Sareen är kyrkominister. I nyhetsrapporteringen får vi veta att präster hotar minister med domedagen. Priset för reformen med enkönad vigsel kan bkli helvetets flammor för ministern, meddelas. Jag granskar Själlands Nyheter och ser att det är kyrkoministern själv som är sagesman. Han hänvisar inte till någon särksild präst och det där med helvetets flammor tycks vara en journalistisk fabrikation. Bildtexten säger att "flera präster lovar domedag" - och det gör väl egentligen alla. Men inte riktigt så enfaldigt som det framstår i tidningen. Nu ä'r allt frivilligt. Präster som inte vill viga enkönat (30%) slipper och regeringen tvingar inte kyrkan på något sätt. Biskoparna fåpr sjäkva utarbeta det nya vigselritualet.

I Danmark är det 1 april året om.

Det är det kanske på Gotland också. P-A Rudberg upprörs över att anmälan om domprosten Hermansson nu med prosten Brogrens namn under på nytt blir ett ärende för domkapitlet. Rättshaveri är ordet. Men problemet är 1. att anmälan kanske bottnar i rykten men så preciserade att de bör utredas/avfärdas. Caesars hustru får inte ens misstänkas. 2. att andra domkapitel tar upp anonyma anmälningar, som förstås kan visa sig vara korrekta även om ingen vågar stå med sitt namn under anmälan. Den som anmäler blir alltid kritiserad - också om anmälan visar sig vara fullständigt korrekt. Ingen har väl hittills påstått att det var korrekt att skriva under felaktiga redogörelser för att arbeten som inte utförts hade utförts? Domprosten Hermansson gjorde så. Frågan gäller om han talade sanning när han påstod att pengarna betalats tillbaka så fort han kom på att det var fel. I anmälan heter det att han dröjde med återbetalningen tills han utsatts för påtryckningar bl a av en riksdagsledamot. Utred, det är väl det enklaste.

5 kommentarer:

  1. Det tycks vara stor skillnad mellan dpr Hermanssons "öppna kyrka" där omvädelsen sker först under galgen och f Dags "frimodiga kyrka" som lever i daglig omvändelse.
    Thomas Andersson

    SvaraRadera
  2. Hos oss har anpassningen till västeuropeisk framtid redan skett. Ännu så länge med GOD ekonomi i det kyrkliga. Mycket konferenser och resor och kurser och betalt fika och arbetsluncher för den talrika personalen. Mycket långtidsjukskrivningar för utmattningssyndrom och depression, dock. Nio kyrkor i församlingen.

    Endast i en av dessa samlar idag kyrkklockorna till gudstjänst. Palmsöndag. Traditionell, "stor" kyrkogångsdag. Kör. Och troligen gitter endast något fler komma, än de körmedlemmar som ges tillfälle att sjunga inför"publik". Kostnaden för en "biljett" till föreställningen "söndaglig gudtjänst" vore med marknadsmässigt synsätt astronomisk.
    Vårt slipade, förra kommunalråd ansåg sin inbetalda kyrkoavgift orimlig:

    -Vill någon ha gudstjänster, får dom väl betala i kyrkporten. Det får man göra överallt annanstans i vårt samhälle, manade denne tänkarfurste.

    -Nån hundralapp om året kan väl alltid kyrkomedlemskap va' värt, deklarerade vidare den moderate makthavaren med välutvecklad, populistisk vittring.

    Centralisering och rationalisering av produkten "söndaglig gudstjänst" har på kortast tänkbara tid lett till totalt sammanbrott av marknaden. Folk och drar folk. Tohu wa bohu skrämmer. Och det är väl mest ödslighet och tomhet som idag erbjudes både i vårt lilla lokala som i SvK i stort. Om nu något av värde ö h t erbjudes längre?

    Sammanbrottet gick förfärande snabbt. Nästan omärkligt. Steg för steg. Dock obevekligt, trots god vilja och ansträngning på sina håll.

    Men som vår lika välmående som populäre prost så träffande brukar uttrycka sakernas tillstånd:

    -Bara jag får min pension, så bryr jag mig helt enkelt inte!

    Per S

    SvaraRadera
  3. Undrar om det utgår dekret om några år i Danmark att dom där 30 % som motsätter sig samkönade äktenskap ska elimineras. Som det är på gång i Sverige genom vigningsförbud och karriärsstopp för bibeltrogna.

    Dom är nog förnuftigare i Danmark. Sverige är ju världsbäst på kyrkliga galenskaper.

    SvaraRadera
  4. Uppenbarligen är det någon som saknar en bit av sin Bibel, nämligen 1 Thess 5:12-15.

    Därför ska jag citera det avsnittet här:
    "Vi vädjar till er, bröder, att sätta värde på dem som har det tyngsta arbetet bland er, som står i spetsen för församlingen och vägleder er. Visa dem den största kärlek och uppskattning för allt vad de uträttar. Håll fred med varandra. Vi uppmanar er, bröder: tala de oordentliga till rätta, uppmuntra de modfällda, stöd de svaga, ha tålamod med alla. Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva alltid efter att göra gott, mot varandra och mot alla andra."

    Jag noterar också att Dag Sandahl pratar om att "anmälan kanske bottnar i rykten". Notera båda orden: KANSKE och RYKTEN.
    Ärligt talat - ska den sortens skvallertidningsbeteende få utrymme i SvK? Tydligen tycker Dag S det...
    Jag tycker nog att man som präst ska ägna mer tid åt att bygga upp än att riva ner.

    SvaraRadera