lördag 16 februari 2013

Kollekten och samvetet

Kollekten och samvetet är en följetong och inte bara en dokumentsamling från 1960-talet, när två präster åtalats. Josef Imberg gav ut handlingarna. De ställde samvetsfrågan på sin spets. Skulle alla med kollekt behöva stötta Katarinastiftelsen, arena och symbol för det beslut de inte trodde på? Rikskollekten var, såvitt jag kan se, aldrig ifrågsatt dessförinnan även om det fanns argument att fler stiftelser skulle få denna ekonomiska och PR-mässiga förmån.

Stiftskollekten i Stockholm delas i morgon mellan Katarinastiftelsen och Seglora smedja. Den förra stiftelsen har ekonomiska problem men vad den uträttat, kian man veta. Lite annorlunda kan man kanske tycka att det är med Seglora smedja - inte minst efter Annika Borgs genomgång Åttonde budet på Kristen Opinion. Nu är inte dr Borg ofelbar, så framställningen kan vara felaktig. Det har sagts att den är det - utan skymten av motargument eller bevis. Vem går på sådant?  Kollekten är alltså med vissa goda skäl ifrågasatt.

Vad säger biskopen då till försvar för kollektbeslutet? Intet, intet, intet. Är det inte, som det heter, problematiskt? Och jag går inte på denna taktiska tystnad heller. Den är strategin när den berusade trampat ut i drivbänkarna, inget annat.

I Facebookinlägg ser jag att några tänker bojkotta söndagens högmässor/gudstjänster eftersom de inte vill ge kollekt. Är det så klokt? Får stiftsledningen klart för sig att en handfull personer inte kom? Måste man inte skriva ett brev och förklara sin protest i så fall?

Vad annat kan man göra? Kloka församlingar kan ställa fram en skål för dagens gåva till något behjärtansvärt. Präster kan förstås beskriva problemet med kollekten - om de ser något. Vi lever i ett på papperet fritt land med yttrandefrihet. Man kan släppa fram en protestant att förklara sina betänkligheter - med risk eller möjlighet att kollekten blir större. Man kan nog inte lämna ett kuvetrt med påskrift att innehållet ska gå till något annat .- man kan inte lita på att gåvan hanteras så, dessvärre. Man kan svepa med handen över kollekthåven eller demonstrativty skaka på huvudet och vinka avvärjande med handen och man  kan lägga ner en liten lapp med budskap omj att det inte blev någon kollekt.

Jag tror det är bättre att markera i all stillsamhet än att inte upprätthålla sin kyrkogångssed. Men - och det är riktigt illa - jag kan förstå den som inte vill gå.

15 kommentarer:

  1. Samvete, Sam veta, är den insikt i samarbetet mellan Gud och människa som utgör den punkt där bara den samvetslöse anfaller sin nästa och gör livet svårt för denne. Det är en sida av synden som närmar sig den enda synd Som Gud ej förlåter. Om detta har St Paulus mycket att säga, han använder ju begreppet som inte Jesus gör, men väl saken men då kallat det inre ljuset. Det finns inget mörker skyr så som ljus då mörker aldrig kan falla in i ljus annat än som skuggor men ljus kan falla in i mörker och lysa upp. Det är budens gåva, samtliga! / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  2. All anledning att ifrågasätta bidrag till Helle Kleins lilla hatfabrik - Seglora Smedja. Stiftskollekten gör många tveksamma till vad kyrkan sanktionerar. Kanske verksamheten mer är att betrakta som Stockholms stifts egen hatfabrik mot sådana som tycker olika sett ur ett extremt vänsterperspektiv.

    SvaraRadera
  3. Nå, konstiga kollektändamål har vi bevars haft förr. Och kollekten är inte mer obligatorisk nu ändå. Så just det är inte jätteproblematiskt - man låter helt enkelt bli att ge.

    Det taskiga i just det här fallet är ju dock att i så fall även Katarinastiftelsen blir utan kollekt. Man kanske inte vill ge till den heller - men OM man vill utan att stötta Seglora, bör man alltså betala direkt till stiftelsens konto, inte via kollekten. Se här: S:ta Katharinastiftelsen bankgiro 858-7016. Org nr 802009- 6841.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Puss på dig, Andreas, vilken bra idé=)

      Radera
  4. Var finns den teologiska kompassen i dagens Svenska kyrka? Ingenstans. Den kompass som finns är polemisk-ideologisk och kläs stundom i teologiska termer. Det är klart att Brunne vill ta upp kollekt till Smedjan, det är inte svårt att identifiera maktelitens personalunion i huvudstadsstiftet.
    Kan de inte samlas i alla nkelhet och klia varandras ryggar privat i stället?

    SvaraRadera
  5. Det enklaste är väl att inte lämna någon kollekt.
    Dvs. överlåta detta beslut till församlingsborna.

    När Svenska Kyrkan sväljer det mesta så kanske det inte är lönt att "bråka". Präster dvs prästvigda män och kvinnor har väl att anmäla vad dagens kollekt avser. Lämna resten till fotfolket.

    SvaraRadera
  6. En tankesmedja bör klara sig utan kyrkliga bidrag. Skulle inte Helle Klein med sitt namn klara sig med en egen blogg eller? I fastetid vill vi avstå från något för någon som har större materiell nöd än vi själva. Vi vill ju knappast vara nyttiga idioter åt dem som bara söker makt och inflytande.

    SvaraRadera
  7. Kanske dags att dra Wejryd över den brinnande kolen för den sanslösa beslutet att skänka halva riks-kollekten till Helles Hatsmedja...

    Vladimir Pravdoljubov


    SvaraRadera
  8. Man kan verkligen på goda sakliga grunder ifrågasätta kollekten till Seglora smedja utan att kalla den "hatfabrik" och "Hatsmedja". Sådana ord hör inte hemma i debatten om Seglora och kollekten. De skymmer helt saken och sikten. Problemet med smedjan och dess nättidning är ensidigheten i såväl just sak som person - och inriktning. Se exempelvis vilka som är gästkrönikörer och skriver betraktelserna: deras politiska och teologiska perspektiv är det radikala politiska vänsterperspektivet. De internationella utblickarna gäller huvudsakligen västligt förankrade stater, som angrips för påstådd bristande rättssäkerhet och militära operationer. Aldrig ägnas någon kritik åt den muslimska världens förtryckande diktaturer och kommunistiska stater eller förföljelsen mot kristna i allmänhet i dessa sistnämnda länder.
    Alltför lättvindigt och okritiskt har kollektbesluten fattats, särskilt som andra angelägna ändamål sätts åt sidan.
    Vill man vara en smula elak i den här debatten, kan man säga att Seglora smedja bör inrangeras i de S-organisationer som får offentliga bidrag, dvs partistöd. Ett annat förslag är att slå samman smedjan med den organisation, som förr hette Broderskap och som leds av Peter Weiderud. Han och Helle Klein utgör ju ett politiskt och teologiskt radarpar.

    Kritisk iakttagare

    SvaraRadera
  9. Har funderat några varv över såväl denna som förra bloggens innehåll om det smygande calvinistiska draget som finns stundom i Svk och tror att det bör kompletteras med ett annat drag, nämligen " ex cathedra" draget. Det tycks mig som det ena kommer in nedifrån och klättrar uppåt men på vägen antar gestalten av ex cathedra. Kanske här finns en förbindelse som är på g att framföda något, något som är betydligt värre än det kan förefalla. Det finns i calvinismens antropologi något som passar som hand i handske med en romersk eklesiologi. / Magnus Olsson

    SvaraRadera
  10. Snart finns det nog en Seglora Smedja i varje stift med egen stiftskollekt. För att bedrivas politiskt korrekt vänsterpropaganda. Via Expo och RFSL drivs redan rikstäckande utbildningar för att likrikta tänkandet i Svenska Kyrkan. Det vi nu ser är bara början.

    SvaraRadera
  11. Undervisa kyrkfolket att GE med hjärtat,att BE över hur mycket och till VEM man ska ge sitt tionde och sina heliga gåvor! Jag tror att Gud ser till att förse sitt verk med de medel som behövs!Frukta inte!Gav alla medlemmar i SvK tionde så fattades inte ekonomiska medel.
    "He guide, He provide!"
    Struta i "att gå med håven"!
    Prästänka

    SvaraRadera
  12. En forskare i USA menar att världen har blivit mindre benägen än tidigare när det gäller avrättande av dem som inte tror som "ledningen". Statistiskt lär det vara bevisat.
    De länder som vidhåller sin trosuppfattning så starkt, att de är beredda att slå ihjäl oliktänkande blir alltså färre.

    Rigid tolkning av religion tenderar att bli mördande.
    Kan det vara möjligt att Svenska Kyrkan - med en nyorienterad religonstolkning har fastnat i den uppfattningen - förmodligen baserad på Kyrkomötets politiska
    styrning.

    Nu har vi ju inte en sträng gedigen religions strikta tolkning. Skall vi tro att allt är gott med de senaste årens förändrade syn på vår religion?

    Kanske dags för att återgå till vår "lagomtolkning" från forna tider alltså före 1950?

    SvaraRadera