onsdag 15 maj 2013

Konstigt, i alla fall

Biskop Eckerdal är stolt över att den 2 juni gå i Westpride-paraden men uppmanar också "er i Göteborgs stifts församlingar att göra detsamma". Detta är förstås en manifestation för allt det goda som finns i livet, ser jag i presentationstexten av paraden. Önskemålet för "Kyrkan på Westpride" är att ha en "normkritisk hållning" - och det gäller samhälle och kyrka i lika mån. Man kan få äta mycket gott, ser jag av programmet, och fira högmässa i regnbågens färger i Domkyrkan om man nu inte går till Högsbo där det är mässa i regnbågens alla färger eller till Haga: "Mässa, folkton, hbtq vill visa att Haga församling är hbtq alla dagar."
Kl 15 vandrar massorna mot Liseberg och Regnbågsgalan.

Denna marsch kallar biskopen till. Man kan förvänta sig att kontraktsprostarna tar maningen på allvar och uppmuntrar församlingarna i stiftet att engagera sig. Hyra buss? Vad säger kyrkoherdarna? Kan man ställa in den egna gudstjänsten för at åka till Göteborg och någon av gudstjänsterna där i stället? Vad säger Domkapitlet? Eller hinner man komma till Göteborg efter den egna gudstjänsten, stiftet är stort. Vad gör man med de som inte hörsammar biskopens maning? Betlehemskyrkan är också medarrangör. Detta är uppenbart något man ska vara med om.

Biskop Eckerdal hyllar denna festival "där var och en har rätt att vara sig själv och känna stolthet över den man är." Nå, nu finns det, har jag sett i media,  kvinnoprästmotståndare. Har de också rätt att vara sig själva och känna stolthet över att vara kvinnoprästmotståndare. Svaret på den frågan skulle kunna avslöja om biskopen är en allvarlig person.

Fast teologin är kanske lite svag. Biskop Eckerdal finner att vi är skapade till Guds avbild, vilket är sant, "älskade och längtade av Gud som de vi är" - och det är inte riktigt sant. Inte utan en kvalificering, nämligen den att vi är mer - och kanske något annat - än det vi själva uppfattar att vi är. Vi är inte skapade för att vara blotta reflexer av vår samtid utan för att hitta vår identitet hos Gud. Vårt hemlighetsfulla namn, namnet på den vita stenen, visar att det vi är alltid är något mer. Detta som är mer avslöjas i det som nu är, det som inte ritkigt är vad det ska vara. Uppenbarelseboken 2:17 om man vill ha en bibelreferens.

Annars gäller vad jag, som ni kanske minns, sa i predikan i söndags: "Ideologiska sanningar liksom hyckleriet har en mycket kort bäst föredatum." Är det någon som i Tyskland vill påminna sig riksbiskop Müllern, kanske avtäcka en byst eller sätta upp den mannens porträtt?

Konstigt är väl i alla fall det som nu blir stor uppställning i Göteborg? Eller bara märkligt? En märkesdag för Göteborgs stift?

Kyrkoval blir det i höst. I Kalmar ser jag att Borgerlig samling har ett valprogram där man profilerar sig på en fråga som tänks engagera: skolavslutningar i kyrkan.
Nog är det konstigt att Alliansregeringens företrädare driver den frågan i det kyrkliga valet. Bondfångeri närmast.
Det är skollagen och myndighetstolkningen av den som skapat det läge som nu är. Jag kan inte uppfatta att det lagts förslag till ny formuering av skollagen eller att Skolverket kommit med något nytt - och det är där frågan hör hemma. Att använda den i kyrkovalet är ett oblygt försök att lura till sig väljare. Riksdagsman Anders Åkesson (C) hävdar: "Och om skola och kyrka kan samtala går allt att lösa". Ibland blir det mycket konstigt - som om det var detta saken gällde!

Borgerlig Allians driver frågan om kyrkans betydelse för det kulturella livet i Kalmar. musikarrangemang t ex. Jag är rätt glad över att inte vara i Kalmar. Det tycks mig lika illa nu som för 42 år sedan och därefter alltfort, ett grått gäng som försöker forma framtid.
Men hallå, är jag inte själv gråhårig? Jodå.
Men jag tänker inte grått, det är skillnaden.
De gråa gängen tänker så grått att man gott kan gråta åt det. De kan lura väljare men framtid kan de inte skapa.
Alltså får man rösta på Frimodig kyrka till stiftsfullmäktige och kyrkoval. Det är en rörelse som inte behöver drapera sig i regnbågsflagga för att vara färgglad, färgstark och färgrik.

12 kommentarer:

  1. Har man bara bra på fötterna så är väl gående i skilda tåg inget problem. DS har hört att det finns kvinnoprästmotståndare via media, det är fint! Via media. Finns det sådana i skilda pridetåg också? Eller är det via skvaller? Har hört det fast inte via media. Hur är det egentligen med den där föreningen som träffas i Vadstena och går i tåg, finns det via media folk där? DS skrev nått om två typer högkyrklighet häromdagen liksom skillnad på Mälardalen och de mer fromma skogarnas område. Skulle vara spännande med en sådan analys! Fö tycker jag mycket om bibelhänvisningen till den vita stenen! Den är mycket vackrare än den om stenarna som kastades, eller nej de föll visst till marken en efter en, sedan Jesus öppnat munnen. / Magnus Olsson ( vars almenacka aldrig tillåter att gå i några tåg men ibland åker tåg fast allt ont kom med järnvägen )

    SvaraRadera
  2. Tack! Jonas Gardell fick lova att "predika" sitt budskap "Om Gud" både i Domkyrkan och Betlehemskyrkan, när boken kommit ut och f.d. ärkebiskopen fick ha TV-gudstjänst från Bok&
    Biblioteksmässan, Göteborg det året. Allt råkade sammanfalla och det var knôkafullt och bra i Betlehemskyrkan på detta bibelstudie en vanlig veckokväll enligt en av arrangörerna. Jag prostesterade högljutt i "Skutan" (Svenska Missionskyrkan och Svenska Baptistsamfundets domän) och för övrigt, att budskapet om Gud inte stämmer med bibelns budskap. Gud är ingen slaktare! Gud sade: Varde ljus och det blev ljus. För den som vill ha ljuset och vandra i ljuset...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Sant att Gud inte är slaktare men teologerna är! Om och om igen slaktar de tills inget finns att slakta. Fan slaktar också, helst kristna, se bara på uppenbarelseboken! Hästarna skall trava i blod upp till knäna. Människan skall dock nogsamt veta inför vem hon böjer knä. Tillbedjan av Gud själv och att se Gud i sin nästa. När tillbedjan och diakoni skiljs åt är det inte kristen tro. Blott tillbedjan av Kristus eller blott kätlekshandlingar mot nästan duger ej. / Magnus Olsson

      Radera
  3. Och biskop Eckerdal,
    som en gång var +Bertils pojke och portföljbärare. Rimligen hade också Ludwig Müller varit ett lovande ämne i en levande kyrklig tradition. Riksbiskopen Müller låg bl a som initiativtagare bakom Riksvärnets försiktiga stöd till nazipartiet och Hitler samt upplösningen av de protestantiska ungdomsorganisationerna med 500.000 medlemmar och dessas infogande i Hitlerjugend.

    Är inte nu Per Eckerdal ett passande namn inför ärkebiskopsvalet? Kanske bör Kyrkans Unga i Göteborgs Stift som ett tecken i tiden upplösas och anslutas till RFSL? Och kvarvarande, obehagliga kverulanter och "Greuelprediger", som vägrar att se vartåt vinden blåser, genom biskopliga bannbullor och samhällelig renhållning - Sauberhalten - bringas till tystnad eller, ännu hellre, försiktigt samarbete? Detta vore en passande gest av lojalitet mot den kyrkliga Makten av en blivande ärkebiskop i den svenska kyrkoprovinsen!!!

    Riksbiskopen Müller var angelägen att samla all makt i sina händer. Führerprincipen omhuldades under intensivt motstånd nedifrån. Det centraliserade var nazistiskt, inte tyskt. Mot slutet av Hitlertiden ansågs han förbrukad och mottog en storståtlig nationalgåva för sina tjänster. Dessa 500.000 Riksmark sågs på initierat håll som trettio silverpenningar. Några månader efter krigsslutet anses han ha begått självmord.

    Per Eckerdal som ärkebiskop? Under alla omständigheter lär den nye/nya riksbiskopen i SveK bli en av de allra sista i den långa raden av svenska ärkebiskopar efter 1100-talets Stefan.

    Tant Svart

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tyckte mig se att du var oas vän i ett annat inlägg. Åk på fler oasmöten så kanske du kan komma att se också att biskop Eckerdal är en medmänniska i vilken Gud uppenbarar sig. Du borde vakta din tunga mer för vad du sprider i ord om din medmänniska. / Magnus Olsson

      Radera
    2. Per Eckerdal kan nog behöva sina försvarare. Om det hjälper hans eftermäle är mera osäkert.

      Tant Svart

      Radera
    3. Om du avser mig med det epitetet är det ingalunda korrekt. Jag uppträder inte som försvarare, det jobbet är upptaget. Vad jag finner stötande är dessa ständiga beskrivningar av människor som ändrat uppfattning eller tros ändrat uppfattning, som något dåligt med epitet som " pojk". Det är exakt det som stundom kritiseras på den här bloggen när andra drabbas och då brister sympatikören i komentatorsfältet ut. Slutsats: det bits i svansar och det svansas. Vill minnas att det tidigare skrivits här om att det är Gud som rannsakar njurar och hjärtan. Att kritisera biskopar som klump, visst! Men spekulera i enskilda sådana, finner jag smaklöst. / Magnus Olsson

      Radera
  4. Det fanns en tid då "pride" entydigt uppfattades vara en dödssynd. Idag försöker man göra "pride" till en dygd. Att göra svart till vitt, lögn till sanning blir inte bättre för att det är många som gör det eller att det är en biskop som är med. Nu skördas frukterna av främmandegörandet av den heliga Skrift och det kulturella mångfaldsarbetet. Idag stoltserar många dygdemässigt med att de inte begriper kristen Tro och Tradition.
    Mattei ord som bygger på Jesu om den "breda vägen" och "kvarnsterar om halsen" blir väldigt tydliga och trösterika varningar i vår situation.

    SvaraRadera
  5. Det mest tragiska är väl att dessa s k Prideparader med dess demonstrationer av ett liderligt och stillöst liv knappast kan ha att göra med den vanlige homosexuelles vardagsliv.
    De borde betacka sig för denna "uppbackning", som cementerar en vrångbild och bara ger belackarna vind i seglen.
    Eftersom paraden tycks vara ett slags maskerad eller karneval antar jag att biskopen i den mån han i sin dräkt antyder sitt ämbete kommer att tas för en av alla andra utklädda.

    LG

    SvaraRadera
  6. Vad håller ni på med i SvK ? De obibliska stolligheterna travas på varandra. Vi frikyrkliga bär upp stora delar av SvK med våra frivilliginsatser som vi är fostrade till från frikyrkomiljö, men måtten börjar bli rågade för dubbelanslutning. Vi i pingst har kampanjledare för att teckna över kyrkoskatten till det egna frivilliga frikyrkoarbetet.
    Jag blev lurad i min godtrohet då jag bevistade en kyrka i stiftet i samband med val av senaste biskopen för Gbgs stift. Där redogjorde ombuden för bl.a. Eckerdahls svaromål för varför han aspirerade till biskop.
    Det syntes ju bra, men tydligt har han arbetat med dubbla agendor.
    Jag vill bara upplysa biskop & biskopssupportrar att när det begav sig för hans bror på samma säte att göra biskopsvisitation i den valombudskyrka jag nämnde, så utverkade aktiva kyrkomedlemmar listor med propå att biskopen inte var välkommen då Eckerdahls bror (f.d. biskop i Gbg) inte var väkommen pga välvillighet till partnerskapslagen.
    Nu visar det sig att hans bror tar älgakliv i samma anda.
    Vi ser fram emot förnyade protestlistor, där den "nye" Eckerdahl inte är välkommen att visitera.
    Glädjande nog finns det präster som tjänar i respektfullt kall trots sina överherdars vilsna pk-korrekta initiativ.
    Jag kan åtminstone vägra åka spårvagn med Pride-flaggor som stoltserar. Den demokratiska rätten kan varken Eckerdahöl eller det politiska etablissemanget påtvinga mig.
    Men hur blir det med ekumeniken Eckerdahl ?
    Vi har fortfarande röster som inte ser dig & det du företräder som herdevägledande utan snarare vilseförande.
    Observera gärna att Stanley Sjöberg har både webbkyrka & facebooksupport som vida överstiger de svartklädda sittande i sitt Göteborgska läppstift. När Sjöberg nu yttrar sig över dina stolligheter, så talar han för en bred majoritet i den evangeliska kristenheten.
    När du talar så betvivlar jag att du talar för evangelium över huvud taget.
    //
    Nils

    SvaraRadera
  7. Ja, nog är det märkligt med dessa biskopar och domprostar som "kommer ut" på gator och torg när HBTQ-folket kallar. När kristna manifesterar sin kärlek till Jesus Kristus i Jesusmanifestationen - då stannar dessa herrar hemma. Eller hittar olika anledningar att kritisera manifestationen. Likt biskop Bonnier, som år ut och år hugger på den. Men förstås, Jesus är den verkliga stötestenen i många sammanhang, som inte går att prata bort - han är farlig, m a o. /Staffanw

    SvaraRadera
    Svar
    1. "Dessa biskopar och domprostar" har ännu inte funderat över hur en aktuell trosförklaring skall låta.

      De kanske inväntar när äktenskapet kan bestå av fler
      än enbart två personer?

      Radera