söndag 20 april 2014

Hullut Päivät och Haskala Paskala

"Hullut päivät" betyder inte kyrkodagar, som jag tänkte när jag såg Helsingfors så prytt under kyrkodagarna. Det betyder "galna dagar" - och det är väl liktydigt med dagarna från Skärtorsdag och påsktiden ut, kan jag förmoda men också en beskrivning av vad kristen tro är. Tack för era påpekanden! 1 Kor 3:18, 2 Kor 12:11 var bibelställena jag anförtroddes.
"Haskala Paskala" betyder i år som alla år GLAD PÅSK. Och jag har från säker källa klart för mig att Kristus har uppstått och att inget är hopplöst mer. Jag kan fortsätta blogga. Om det man inte kan blogga, måste man tiga, eller hur Wittgenstein skrev i Tractatus.

Riktigt glad är jag dock inte. Jag är i bryderi. Vilket är värst? Fel färg på mässhaken i högmässan på Jungfru Marie Beb eller fel anamnes, fel melodiserie och usla psalmer i Skärtorsdagens mässa? Jag märker att vår kyrkas klassiska läropsalmer, de lutherska om ni vill, får jag inte sjunga längre under fastetiden. Vilket är annars värst? Det iskalla golvdraget i den väldigt sällan använda kyrkan, som alltså inte alls hunnit bli uppvärmd till Skärtorsdagen eller orgel på Långfredagen, klockringning på Långfredagen eller bröllopsmusik inför säsongen med vigslar på Påskafton? Kanske de många aktiviteter (också i kyrkan) som kallas "Äggröran" på Påskafton skulle plats på värstinglistan också? Jag inser att jag i praktiken blir alltmer kyrklös och det beror inte på att jag är den ende norrmannen på regementet som går i takt och alla andra i otakt. Jag undrar dock över de präster som i urval uppträder högkyrkligt tänker - för högkyrkligt, kyrkligt medvetet, tänker de inte. Är det professionaliteten som brister eller vad? Mästaren röjer sig i detaljerna, i det konsekvent genomtänkta och utförda. Detta sagt så återgår vi till påskens glädje och låter påskens glädje vara en del av livsmönstret också när vi är kyrkokritiska. Själv roar jag mig med följande!




12 kommentarer:

  1. Aletås anestä!

    GA Flanell

    SvaraRadera
  2. Thomas Gustafsson20 april 2014 kl. 15:45

    Vad beträffar högkyrklighet, så är detta för mig en lärosak. Även om lära och liturgi går hand i hand får man ibland vara pragmatisk. Om det underlättar en vanligtvis klen psalmsång med stilla beledsagning på orgeln föredrar jag det även om det är Långfredag.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Instämmer med dig, Thomas. Som kantor (dock icke aktiv) anser jag att orgeln är ett stöd för psalmsången även på långfredagen. Man behöver inte använda principalen utan gedackten duger utmärkt. Man ska ha i minne att såväl för mycket som för lite orgel dödar psalmsången.

      Radera
    2. Under kyrkans första ettusentrehundra år gick det utmärkt utan orgel. Orgeln var då ett sekulärt hov - och spektakelinstrument.
      Man kan -också av kommentarerna här-se att orgeln är starkt beroendeframkallande-och centraliserande: den som trycker på tangenterna styr totalt. När man har sång utan instrument blir det en helt annat-och mycket nyttigt!-samspel i församlingen. fm

      Radera
    3. Om orgeln dög för Jesus så duger den för mig. Varför ska alla ändra på allt?

      Radera
  3. "Enda skillnaden mellan kyrkan och teatern är att teatern vet om att det är teater" Søren Kierkegaard

    SvaraRadera
    Svar
    1. Oj, så fel Kirkegaard kunde komma! Teatern handlar om oss själva, visat genom ett mer eller mindre fiktivt skeende: Gudstjänsten är icke-fiktiv:Guds verkliga handlande i historien blir församlingens handling i nuet! fm

      Radera
    2. Ja, inte tror jag att Kierkegaard skrev detta som ett ideal, snarare som en karikatyr över sin samtids kyrka, för mig ter uttalandet sig närmast profetiskt med tanke på den liberala högkyrkligheten som kommit efter hans levnadstid. Rikt på symboler och gester, tomt på innehåll.

      Radera
    3. Sant, sant!
      Lyckligtvis finns det fortfarande gudstjänster att besöka, där förkunnelsen är god (på vissa håll även mycket god) och högkyrkligheten inte har trängt in ännu.

      Radera
  4. Jag har fått någon förklaring på varför det är olämpligt med orgel på långfredag. Det är väl melodi och innehåll i psalmerna som är avgörande och inte orgeln, som bär upp psalmsånge./kh em

    SvaraRadera
  5. Så blev det påsk i Jesu namn i år också. Svenska kyrkan befinner sig i ett ytterligt svaghetstillstånd, men vår Herre lever och ingen enda finnes i graven! Låt oss fröjdas med varann! Allt påskens Herre övervann! Må Gud bevara oss som måste gå på plågsamma gudstjänstförsök. Vi får leva på minnet av hur det var en gång och leva på det hopp om framtiden som Kristus ger oss. Nu finns ingen död, leve det eviga livet och vår Herre, som Gud vare tack ger oss segern!

    SvaraRadera
  6. Mera tecknad film åt kyrkfolket! Tack! Och Glad Påsk själv Dag!

    SvaraRadera